Forskningsetiska samtal

I serien Forskningsetiska samtal diskuteras breda frågor med relevans för de flesta delar av universitetet. Om serien faller väl ut hoppas vi kunna skapa en plattform för samtal om allt från oredlighet och etikprövning, hur jäv och meriter värderas, möjligheter och begränsningar i att använda olika typer av forskningsmaterial, finansiärernas reella makt över forskningens innehåll, etiska överväganden som görs eller inte görs i universitetens internationella samarbeten och utbyten, till det kollegiala samtalet och dess begränsningar inom universitetet.  Andra viktiga frågor att reflektera över är hur det forskningsetiska arbetet bedrivs och hur goda forskningsnormer understöds inom universitet och i forskningslandskapet i övrigt. Dessutom utgör forskningsetik ett i sig viktigt forskningsområde.

Forskningsetiska samtal anordnas av Bengt Gerdin och Kerstin Sahlin i samarbete med HERO.

TIDIGARE SEMINARIER

24 november, 2021

Den goda forskningsmiljön – finns den och hur skapar man den?

Seminariet inleddes av Lena Claesson-Welsh (Uppsala universitet) Johan Elf (Uppsala universitet) och Bo Rothstein (Göteborgs universitet).

Om seminariet
Trots att det inte finns en ”one size fits all” för hur en god forskningsmiljö skall se ut, känns en sådan lätt igen. De goda normerna, det kreativa samtalet, frimodigheten som gör att idéer och tankar kan lyftas och öppet kritiseras, öppenheten, den inre intellektuella kritiken och, som en naturlig följd, attraktiviteten för yngre medarbetare, och de goda möjligheterna att bidra till framväxten av ny kunskap. En sådan miljö gynnar god forskningssed och motverkar dålig. Men hur skapar man den? Detta forskningsetiska samtal om den goda forskningsmiljön inleddes av tre seniora och högt respekterade forskarkolleger som, utifrån sina olika forskningsfält, har mängder av erfarenheter att dela med sig av.

29 APRIL, 2021

Etikprövning? När, var och hur  och varför?

Seminariet inleddes av Solveig Jüllich och Bengt Gerdin från Uppsala universitet och Malin Celander från Göteborgs universitet. 

Om seminariet
När måste vi etikpröva vår forskning? Empiri liksom en färsk studie visar att kunskapen om etikprövning är mycket större när forskningen avser patienter inom sjukvården än när det gäller andra grupper av försökspersoner, eller när den innehåller andra typer av etikrelaterade frågeställningar. I samtalet klargörs en del av regelverken och med några valda exempel är förhoppningen att sprida ökade kunskap om de aktuella problemställningarna.

8 APRIL, 2021

Kollegialitet, konkurrens och vetenskapliga värden: Om normer, arbetssätt och infrastruktur på svenska universitet

Seminariet inleddes av Christian Berggren och Solmaz Karabag

Om seminariet
Vetenskaplig oredlighet, från fusk till plagiat och andra tvivelaktiga arbetssätt har fått stor uppmärksamhet efter medicinska och akademiska skandaler i Sverige och internationellt. Ett vanligt svar är att kräva mer reglering och administrativ kontroll, men många studier visar svagheten i sådana ansatser. Christian Berggren och Solmaz Karabag, Linköpings universitet, genomför för närvarande en studie av hur organisatorisk miljö (konkurrens, kollegialitet, motivation, m m) påverkar vilka normer forskare sluter upp bakom, hur klimat och normer samspelar med attityder till tvivelaktiga beteende, och hur verksamhetsföreträdare kan stödja utvecklingen av etiska infrastrukturer- och en mer sann och trovärdig forskning.

4 MARS, 2021

Vetenskapligt utbyte med diktaturer – institutionell etik

Seminariet inleddes med en panel med Dan Larhammar, Johan Lagerkvist och Sven Widmalm.

Om seminariet
Seminariet är en uppföljning och utveckling av det samtal som hölls i december. I skuggan av en alltmer totalitär kontroll över det kinesiska samhället diskuterades i december hur detta skall påverka synen på vetenskapligt utbyte, i första hand med Kina, men även med generaliserbarhet gentemot andra totalitära regimer. I detta uppföljande samtal lyfter vi fram frågan om möjliga skillnader mellan samarbeten initierade av enskilda forskare och samarbeten som del i en institutionell struktur. Kan vi lära något av tidigare möten med totalitära regimer? Hur bör universitetet, forskningsfinansiärer och enskilda forskare agera?

4 FEBRUARI, 2021

Om jäv och kvalitet i interna beredningar och kollegiala processer

Seminariet inleddes av Anders Ekström, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

Om seminariet
Vi har under flera år haft en utveckling med fler och fler interna satsningar, utlysningar och strategiska processer som kräver beredning på olika nivåer på universitetet. Samtidigt upplever vi ofta att det är svårt att rekrytera till olika kollegiala uppdrag, än mindre hinna utveckla kvaliteten i hur uppdragen utförs. Det skapar ett antal reella och potentiella problem kopplade till frågor om beredningskvalitet och jävshantering i våra interna processer. Vad kan vi göra för att hantera detta växande dilemma? Vilken typ av riktlinjer behövs? Har vi tagit på oss fler interna beredningar och prioriteringar än det kollegiala systemet klarar av? Vilka forskningsetiska risker kan uppstå i interna strategiska processer? Och mer allmänt: vad betyder den här utvecklingen för ansvarsfördelningen mellan universitet och forskningsråd?

3 DECEMBER, 2020

Vetenskapligt utbyte med diktatorurer: Kina

Professor Sven Widmalm inledde med en diskussion på temat "Vetenskapligt utbyte med diktatorurer: Kina".

Senast uppdaterad: 2022-01-24