Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier

Beskrivning

Gruvnäring och metallframställning var centrala aktiviteter i det förindustriella Europa. Sverige är ett synnerligen bra exempel, med en tidigt storskalig produktion av koppar och järn. Från 1649 kontrollerades den svenska gruv- och metallnäringen av ett centralt ämbetsverk: Bergskollegium. Under drygt 200 år (fram till 1857) var det ett viktigt nav i det statliga maskineriet. I ljuset av ny historisk forskning framstår organisationen dock som betydligt mer rörlig och dynamisk än vad vi tidigare trott. Kollegiet uppmuntrade sina tjänstemän att resa ut i världen på studieresor, för att samla ny kunskap om metallframställning. De resande tjänstemännen skrev noggranna rapporter, vilka sedan renskrevs och samlades i kollegiets arkiv. Samlingen finns idag på Riksarkivet i Stockholm.

I detta projekt använder vi nya digitala metoder för att studera Bergskollegium i dess fulla räckvidd, med syftet att klarlägga den förindustriella gruv- och metallnäringens geografi och förstå de sätt på vilka kollegiets tjänstemän samlade in ny kunskap under sina resor. Projektet består av fyra steg. Först digitaliseras hela samlingen av reseberättelser. De digitaliserade handlingarna kommer att tillgängliggöras online genom Riksarkivets databas NAD. I ett andra steg kommer projektet att använda HTR-teknik för att automatiskt skriva av reseberättelserna. Texten kommer sedan i ett tredje steg att annoteras digitalt på ett sätt som gör det möjligt att identifiera personer, platser, objekt och händelser. Dessa taggar blir basen för ett rikt dataset som möjliggör en systematisk analys av källmaterialet. I ett fjärde steg genomförs spatiala analyser av hur resandet utvecklades över tid, samt textanalyser för att förstå hur tjänstemännen förmedlade sina nyvunna erfarenheter. Projektet ger på så sätt nya perspektiv på insamlandet av kunskap i utlandet, med potential att förändra förståelsen av de roller som kunskapscirkulation och mobilitet hade i formandet av tidigmoderna stater. Projektet ger även nya insikter i hur resemönster förändrades under den studerade perioden, samt hur resandets praktiker och skildrandet av tekniska framsteg förändrades över två århundraden. På detta sätt kommer projektet att generera nya sätt att förstå viktiga historiska processer, såsom framväxten av modern vetenskap, industriell utveckling och rörlighet.

Projektet leds av Jacob Orrje vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet. I projektet ingår även Måns Jansson (Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet) och Olof Karsvall (Riksarkivet / Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet).